Kan man säga Balkanology .....?

Sociology, meteorology och theology är några dicipliner som man vet någorlunda vad dessa innefattar, till dessa logyer kan jag numera lägga - Balkanology ? En evig fråga tycks vara vilka länder som skall räknas till Balkan, därom tvistas det, Rumänien hör väl inte dit, Grekland "låter" inte speciellt balkanaktigt oxv osv.  Mitt "balkanbibliotek" har nyligen utökas med tre titlar och innefattar nu, fyra böcker. "Östeuropa" har sedan 60-talet tilldragit sig - från min sida - ett visst intresse. Jag kan väl inte påstå att det finns något allmänt begrepp så som Balkanology (......läran om Balkan). Balkanology tycks vara någonting som begränsar sig till språkstudier, lingvistik. Balkan (...för mig) är mer än så. mer än bad och sol i Dubrovnik vid Adriatkusten, hit måste jag tillägga religion, politik, konflikter, höga berg, första världskriget, kultur, excellent fotboll (.....när spelet fungerar).
Mitt konstintresse har nyligen begåvats med en (...för mig) helt ny fantastisk bekanskap, skulptören Ivan Meštrović (1883-1962), som anses vara den främste skulptören av religiösa motiv sedan renässansen (...bingo). Hans sonson den riktigt intressante sociologen Stepjan Meštrović förde mig dit, han har bl.a. skrivit en del om "barabarism", dess orsak och verkan (...något förenklat). Meštrović den yngre har även skrivit en bok om sin farfar och det var så jag "upptäckte" den gode Ivan, han var inte bara skulptör han var även till och med "kompis" med dåvarande kungen.
Med detta vill jag bara påtala att det med några bokrader öppnar upp en värld av saker och ting man kanske inte förväntat sig............inte bara "konflikter".

Titta in i Ivan Mestrovic skulpturvärld

Mestrovic var verksam i USA under den senare tiden av sitt liv - se HÄR

Gud på Konsum - konsumguden......?

Läser en insändare i Nerikes Allehanda där en person sett på Tvärnytt och även rikstäckande Rapport (14 januari) ett inslag om prästvigningen i Västerås stift. Efter själva invigningscermonin gjordes en intervjuv med en av (nyvigda) prästerna som svarade nekande på en fråga från reportern. Jag blev lite förvånad och samtidigt nyfiken över insändarens beskrivning av samtalet, kan prästsonen verkligen sagt detta som citerades i artikeln.

Sökorden "Tvärsnytt" och "14 januari" innebar att ovanstående programinslag dök upp. Inget usch och fy från min sida men visst är "bekännelsen" märklig eller märkvärdig - att höra. Reportern raka fråga om den nye prästen tror på Gud (gud), blir svaret efter en lång tystnad i rutan, nej. Iallafall inte på den gud som reporterna tror att han tror på.

Reportern: Tror du på Gud ....?  
Den nyligen prästvigde: . .....(tyst i 9 sekunder)...förut har jag alltid försök att svara på den där frågan....men jag pratar inte om min, min privata tro så gärna....eeeee.....men för att svara på din fråga, tror jag på Gud, så blir då nästan så att jag måste få säga nej, för om jag säger ja, då kommer liksom att bekräfta nån bild du har av (G)ud och jag är ganska säker på att just den bilden tror...., den (G)uden tror inte jag på, men om man bara skall svara någon på Konsum, tror du på (G)ud....som blir nog svaret ändå ja............(....här tonar orgelmusik in)

Någon kanske tycker att det är härligt med att prästen inte är alldeles säker på sin "tro på Gud", då kan han ju möta tvivlare, agnostiker och allmänt troslösa människor på ett helt annat sätt än den trosfriska och den självsäkra prästen som tror sig veta .....
Vad skall en´säga om detta.........?
Inte kan jag tänka mig att någon rörelse, vare sig nykterhet, fred eller bonderörelse tar in någon i personalgruppen som inte är helt säker över vem den så kallade huvudmannen i rörelse är och vad rörelsens uppgift och uppdrag är - inte ens i den moderna konsumrörelsen, coop.
Inte usch och fy, men visst är det märkligt, varumärket "Kyrka", kan snart vara ett minne blott - inte speciellt lustigt för "besökare", nya som gamla..............
Det är inte något enskilt stift eller präst jag vill nagelfara, klassiskt lutherdomen har bidragit till välfärd och kyrklighet av bästa märke, men detta lutherska arv måste försvaras och inte "moderniseras" och anpassas till nästintill gudlöshet.

Kultur är vänster .....

Skall snudda vid Bengt Ohlssons DN artikel några dagar in på det nya året om kulturens röda slentriantänkande. Har inte fördjupat mig i yttringarna efter hans inlägg, men kan väl tänka mig vilka som hyllat och vilka som uttrycker som Kulturchef Bodil Juggas på Arbetarbladet i Gävle "Bengt Ohlsson är en skicklig skribent och författare. Men nu plötsligt: en nicke­docka, en marionett i trådar. Han verkar inte ens fatta att han står mitt på scenen i borgerlighetens senaste illusionsföreställning. Han spelar rollen av aktad person som ”säger som det är”, som ”inte hycklar längre” och gör upp med ”den gamla kulturvänstern”. En PR-byrå hade inte kunnat önska sig bättre...."
Tänker på Björn Håkanson som utropade kort och gott att Kultur är vänster i en artikel i Göteborgs Posten på 80-talet (...har artikeln kvar i någon gömma). Detta utrop hörsammades inte av alla, det skall nog Nobelkommittén vara glada för annars hade dessa herrar och damer fått ses sig om efter en annan litteraturpristagare än Tranströmer. När snacket och "tvånget" om att alla måste bekänna färg - det vill säga vara uppkäftiga, frispråkiga, repliksnabba och kulturradikala - var som störst fick
"Tranströmer i det vänsterpolitiska sextiotalet, att vi fått se honom formligen fly till USA och Rober Bly" vidare "svenska författare i perioder funnit den svenska kulturmiljön för låst och Sverige helt enkelt för litet för deras tankar. När som helst kan de ju råka ut för en Björn Håkanson" för att citera en herr Tomas Lötman,
Detta är inget försök att ondgöra Håkanson eller någon annan, men Bengt Ohlssons tankar förtjänar en eftertanke om varför det skulle vara finare att stå till "vänster" om samhällsbyggande (sandhög) än till "höger" om. Kultur är naturligtvis "färgat" av en människas politiska hemvist, världsbild och egna smaklökar, men att man avfärdar "motståndarna" och bara upphöjer den egna jordlotten (sandhögen) som förträfflig - är inget annat än färglös och intetsägande intellektualism - oavsett vilket håll den kommer ifrån.
Jag har botaniserade i franska filosofernas Andre Glucksmann och Bernard-Henri Lévy litteratur tidigare (...dvs länge sedan) i jakten på att förstå den kulturella ensidigheten, den som vill göra något liknande kan klicka upp Michael Christofferson
French Intellectuals Against the Left - kanske verkar långsökt att blanda in fransoser i den svenska kulturdebatten, men för att fördjupa "kultursnacket" om vänster v/s höger kan det vara en hjälp.
God läsning

(....var befinner jag mig utefter skalan, jag säg det, kanske man kan säga - Ordfront i ena handen och Axess i andra) 

Peter Kreeft - en bok för alla ....!?

Två av Peter Kreefts böcker och en läsare ....!?

I veckan som gick fick jag höra lite högläsning ur Peter Kreefts "Guds tårar" (HF-förlag) när f. delgav mig vissa fraser, meningar och passager i Kreefts bok. Den gavs ut 1993 så man kan väl säga att det är en reprisläsning, härligt att emellanåt bli serverad med god läsning innan lampan släcks. (....läste något tramsigt på webben, citat: "Vem satte Kreeft i händerna på antikatolikerna, hyperpietisterna, superkarismatikerna och eiseget-eskatologerna på HF-förlag", denna etikettgubbe som uttrycker detta måste sitta fast i ett gammalt samfundstänkande från annå 19oo....?).
Peter Kreeft bör och förtjänar att läsas utan solbriller, plommonstop eller slalomhandskar, fy vad trist, annars.
Guds tårar tillägnar han 1 renläriga kristna 2 icke renläriga kristna 3 icke kristna teister 4 religiösa personer i allmänhet 5 ärliga frågande agnostiker 6 rationella ateister som inte kan tro på Gud på grund av lidandets problem 7 rebeller som inte vill veta av en Gud som tillåter alla vidrigheter - skulle kanske kunna säga att det är en bok för alla.
Peter Kreeft har undervisat i filosofi i över fyrtio år. Han är också kristen. Så vad har filosofin att göra med kristendomen? Eller som Tertullianus uttryckte det för länge sedan, vad har Aten att göra med Jerusalem......?
Kreeft förtjänst är att han skriver enkelt, rakt på och använder sig av det fruktbärande, att skriva i dialogform, i bl.a. I väntan på vadå ? ( en förträfflig liten bok med - ett tänkt - samtal mellan C S Lewis, J F Kennedy och Aldous Huxley)"knepet" att skriva som Sokrates dialoger, som läsare tvingas man att välja sida och bekänna färg, inte bara ett "läsande".
Av Kreeefts böcker i serien "Sokrates meets....." Kant, Sartre, Marx, m.fl. skulle nog "Sokrates meets Jesus" i svensk översättning var den som skulle sticka ut mest under under Bokmässan i Göteborg 2012, kanske något för Nya Doxa eller Thales, varför inte ..............!?
Ingen fara för förlagen, kommersiellt, Peter Kreefts böcker är ju en bok för alla !

Dygden som räddningspaket .....

Aristotelse, Axess och Dostojevskij - var börjar man ?

Biblioteken måste bli något annat än vad de är idag, och frågan är om de ens blir bibliotek. Det är ont om icke-kommersiella allmänna mötesplatser. Kanske bibliotekslokalerna har en roll att spela? Kanske kommer de till och med att fortsätta kallas bibliotek? för att citera en biblioteksdebatt, från 2007.

Mina biblioteksbesök kan - på årsbasis - räknas till fem, sex stycken. Varför det inte blir fler är att jag är en av två som har försörjningsplikt, men en ledig vardag, nu och då, så blir det - ett besök. Jag är ingen globetrotter, men vid "statsbesök" har jag (oftast) tre mål, stadens centralstation (allmän info), stadens badhus (hygien och välbefinnande) och så stadens bibliotek (kultur info och en kopp kaffe).
Böcker, tidskrifter och tidningar, måste "upplevas" i papperform, inget tal om annat, därför att det lite eländigt att det är riktigt långt till en och annan favorit (......då får webben duga).
Axess har i nummer 8 - 2011 en duglig artikel om den rådande ekonomiska krisen - normlösenhet som förklaring, krisen med stort K. Tema för flera artiklar är "Dygden som räddningspaket".
Jag försöker inte vara ensidig utan allsidig och vet att Axess betraktas som konservativ hos recensenter, ......"när vi talar om den intellektuella högern bör vi dock skilja mellan dess liberala och konservativa grenar. Om problemet med liberalerna är att de bara läser ekonomisk teori och Ayn Rand, är problemet med många konservativa att de läser Roger Scruton istället för Aristoteles, Burke och Martin Heidegger". Konservatismens intellektuella kunde kanske påminna sina partier om den konservativa dygden besinning. Och visst skulle idédebatten bli lödigare om de konservativa diskuterade Heidegger och Dostojevskij istället för Scruton. (Magnus Eriksson).
Det där med Dostojevskij, en liten (...eller varför inte en stor, notering) Ulf Ekman är ifärd med att läsa, Dostojevskij ....."Det har ju talats en del om en möjlig litteraturkanon d.v.s sådan man bör läsa för att fått del av det som är vårt kulturella arv. Jag har någon slags inre egen kanon med böcker som man någon gång egentligen borde ha läst.Ex. är de böcker man lärde sig om i skolan men sedan aldrig läste:) Svensk arbetarlitteratur, ex Lars Ahlins ”Tobb med manifestet” har jag läst i sommar. Dostojevskijs ”Bröderna Karamazov” håller jag äntligen, efter många år, på att ta mig helt igenom. Kvar väntar Cervantes; Den snillrike riddaren från La Mancha, Don Quijote. Det blir lite att bita i." kanske inte allom känt bland sk kulturskribenter - detta litterära och karaktärsskapande intresse.
Kanske man kan säga att det finns två typer av dygder, karaktärsdygd och intellektuella dygd, den senare skulle då vara - vetande, kunnighet, klokhet, insikt, visdom, rådighet, medvetenhet, förståelse och insikt......
Kan detta (....eller dessa) vara räddningspaketet, inte bara för att klara finanserna och räta till ekonomiska spekulativa misstag, kanske vi behöver, dessa, för att "rädda" kulturen, värdegrunden, det fundamentala i tillvaron ?

Tänk vad ett biblioteksbesök kan innebära...............!?

Ett exempel på nya spännande klanger och toner........

Sarah DeShields

Tänkte göra lite PR för musik, dvs. spännande klanger och toner som ligger utanför topplistor och mainstreamschlagern. Idag, (ja, faktiskt idag.....) torsdag 24 november har Sarah DeShields lagt ut sitt digitala album "The Pilgrim Way" till att lyssnas på i sin helhet. Inget dussin sound och innehåll man blir klar med efter en genomspelning, här fordras lite mer för att "uppfatta" ...toner och fraser. Det skottska ursprunget finns kvar, det blir gaeliska när hennes bror sjunger några strofer (....tänkte ett tag ett det låter som hebreiska). Ett oerhört vackert skimmer ligger över denna skiva, kanske lite udda, men tar man sig tid så växer det fram något spännande, den smala pilgrimsvägen blir inte så exotisk och svårfunnen...........
Idag är det betydligt enklare att botanisera i den musikaliska världen och ett klick på Buy Now ikonen har man skivan i digital format på hårdisken ganska så snart (skulle önska mig en i CD format, visst är dfet en speciell känskla att ha en CD)
Får väl tillägga att Sarah även fotograferar, dvs är en fotograf - hennes landskapsbilder bär också ett skimmer över sig, dessa lyriska skottska bilder är lika spännande. Några texter har andra upphovs personer bl.a "O Word of God Incarnate" (1867) av William Howe.
Sarah DeSheilds bor i North Carolina, USA, där hon är worship and art pastor, en härlig kombination .........................!!

Casino ekonomi....? (Casino capitalism)

Casino ekonomin.....!?

Statsobligationer, nationalekonomi, ränta, börs och annat kring kronor och euro är inte mitt specialområde. Efter åtskilliga timmar i TV soffan har jag (ännu) inte fått någon förklaring till varför det är så eländigt med finanserna i Grekland, Portugal, Spanien, Italien och även Frankrike sista veckan.
Är inte riktigt nöjd med den information jag (hittills) har fått, ett begrepp som dykt upp i min egen efterforsking och nytt för mig (är ju novis, se ovan) - "casino capitalism". John Maynard Keynes och andra förutsåg nog inte denna utveckling (.....i skrivande stund, efterforskningar pågår), däremot kan man hitta detta begrepp hos socialantropologer (...vilket jag har gjort).
Kan man säga att europeisk välståndspolitik drabbats av "casino capitalism", jag försöker följa detta spår, för att försöka förstå.
Någon skriver "To better understand moral hazard, consider the case of a gambler going to a casino. If he bears the losses, his bets will be constrained by that risk. If someone were to guarantee him against loss, but allow him to keep the profits, the gambler would have an incentive to make the riskiest possible bets. He gains all the profits but bears none of the losses. One might designate such a system as 'casino capitalism´."
Mer än så här vågar jag inte skriva och tänka, det kan vara ett helt fel spår och jag och ingen annan heller vill visa sig okunnig - i ekonomi - i denna upplysta tid vi lever i ............

Har inte hitta några synonymer till casino capitalism, men kan tänka mig följande - mammon, själviskhet och synd