Så himla bra och STORT från Brasilien

Har förmånen att vara med i en mansgrupp där en av gossarna har vuxit upp i Brasilien och kom till Sverige med fru och barn för cirka ett år sedan.
I veckan fick jag låna några DVD skivor....måste bara HÄR OCH NU tipsa om dessa fantastiska konserter, vilket uttryck för Gudsrikeskulturen. Full orkester, solister, många i kören, dansare, rak på sak med miniförkunnelse m.m m.m. Världens största utomhusscen, eller !? Så STORT, så mycket power, så totalt respektlöst bra....!
En fråga som uppstår - hur har dessa händelser i Brasilien ungått världens mest upplysta människa - svensken. Diante do Trono som konserterna/korstågen kallas arrangeras hör och häpna av en lokal (i allafall ursprungligen) BAPTIST kyrka i Bela Horisonte. Den som vill botanisera på egen hand kan använda http://www.diantedotrono.com.br/

Klicka igång ett småkprov från en av konserterna (från YouTube)
Här är André Valadão... med Alegria (Glädje) - första "låten" gå klart så kan Du välja ytterligare 8-10 låtar efter att den första spelat klart.............

VDN-märkning (varudeklaration) för sanningssökare !!

När jag växte upp i det svenska folkhemmet fanns det någonting som kallades för VDN-märkning. Märkningen var en konsumentupplysning (ej att förväxla med Konsum) som byggde på standardiserade provningsmetoder. Köpte man flanell pyjamas, rakapparat eller en potatisskalare så visste man att dessa testats objektivt och befunnits tåla exempelvis 362 tvättar utan att krympa till ett A 4 format - så som i pyjamasens fall. Det var en "garanti" för att det fanns ett visst fog för att just denna pyjamas höll vad den utlovade. Tryggt och konsumentvänligt. VDN upphörde till sist och dagens kosumentverk tog över. Bra eller mindre bra.....!?
Kanske en VDN märkning vore lämpligt och eftersträvansvärt även i annat fall än ting och prylar? När jag idag torsdag läser på universitets gula affisch som sitter vid varje entré att det är "premiär" för en kurs i Hatha yoga. Hatha yoga - nybörjarkurs. 24 januari 2008 12:00-13:30Plats: Cykelsalen G - huset står det.........

Yoga har man ju hört talas om men det där hatah vad kan detta betyda. Tydligen är det ingen vanlig rörelseövning med lite "stretch". Hatha Yoga låter exklusiv, lite svårtillgängligt och spännande - knappast någonting för en alldaglig människa i detta nordliga land, eller !? Var hittar man objektiv information om vad "hatha" är för något och om det finns någon "garanti" på vad det är som eventuellt utlovas. Att söka kunskap om yoga bland så att säga "yrkesverksamma" kan vara ett en väg - där säges det bl.a. att vi skall hälsa på solen (solhälsning). "Solhälsningen är vanlig inom all yoga. Solhälsningen förekommer inom hatha, power yoga, bikram yoga och många andra varianter. Traditionellt ska rörelserna göras vänd mot soluppgången".

Är någon kritiskt sinnad nöjer man sig inte med dessa positiva "lovord". Allra bäst är nog att göra en egen research över vad det där är för (akademisk) kurs som ser dagens ljus (!?) - just idag. Allt tal om kritiskt tänkande tycks emellnåt lysa (!) med sin frånvaro. Jag är vare sig moralfarbror eller moraltant men någon seriös objektiv (konsument) upplysning måste väl ändå finnas i detta "ämne" !?

Kommer att tänka på en tänkare som tänkt lite grann ut över det vanliga när det gäller yoga. Fotboll är fotboll, höjdhopp är höjdhopp, schack är schack oavsett var det utövas eller vem det är som gör det. Då borde yoga vara yoga och ingenting annat......

Vishal Mangalwadi har några sidor om yoga som varje nybörjare borde ta sig en titt i och alla andra för den delen också. Mangalwadi är ingen "Pastor Jansson" eller annan gnällgubbe i största allmänhet som uttalar sig mot bättre vetande. Nej, Mr Mangalwadi borde vet iallafall något mer än någon som inget vet alls...... (Vishal Mangalwadi (1949-) is an international lecturer, social reformer, political columnist, and author of thirteen books. Born and raised in India, he studied philosophy at universities -In demand worldwide, Vishal is a dynamic, engaging speaker who has lectured in 27 countries.)

Läs för allt i världen hans Yoga: Five Ways Of Salvations in Hinduism som 18 sidig pdf fil

http://www.vishalmangalwadi.com/vkmWebSite/files/yoga.pdf

Vad jag är ute efter är att i en universitetsmiljö borde alla "kurser" tävla på samma villkor. Varför skall det då inte vara möjligt att kyrkans folk kan erbjuda olika former av kurser i .....själavård, kroppsligt helande osv osv,

Ja, varför inte....................!!!!?

Kort och Gott: Göran Skytte - Omvänd

Att Göran Skytte har går och blivit "frälst" (en resa som påpörjades 1995) är naturligtvis en glädjande och trevlig händelse att ta del av. Libris förlag ger ut Göran Skyttes nya bok "Omvänd" den 24 januari. Att en kulturpersonlighet vänder om mitt i karriären, från ett kulturellt etablissemang där allt mer eller mindre ÄR vänster är för många lite stolligt och provokativt. Någon skriver på annan blogg ......."en gång i tiden var han en skarp vänsterintellektuell och jag förstår inte de där som vänder 180 grader ideologisk." Då kan man göra en liten kommentar till detta genom att konstatera att Skytte verkligen tycks blivit riktigt rejält omvänd även i dennes ögon. Utan att lämna ut mig helt och hållet i vida världen webben kan jag kort berätta att jag gjorde en omvändelseresa under sjuttiotalet från den s.k. progressiv folklig statskultur, rödväljarer och revolutionssökare bl.a i Portugal 1974. Från vänster till......varför inte säga - tro, för "den politiskaskalan" räcker inte alltid till för att beskriva vad som händer (eller har hänt) eller var man isåfall befinner sig i en konkret fråga.
Nåväl...detta får utvecklas vid annat tillfälle. Nu väntar jag på att Skytte kommer till Örebro under detta 2008 (det gör han väl !?) för besöket på Frälsningsarmén ifjol i 22 mars missade jag helt och även besöket 31 mars.
Till sist några lånade rader över Göran Skyttes nya livsstil..... "Från och med nu är det förkunnelse som gäller. I böcker, i film, det ena föder det andra.– Och varifrån kommer kraften? Det är den helige-Ande som leder. Väser Göran Skytte och spänner ögonen i publiken. Innan han åter börjar vanka och gestikulera, och så ett litet jämfotahopp, halleluja!
Det kanske inte bara är gamla partikamrater som har svårt för att ta till sig detta, det kan låta lite lustigt även för "gammeltroende". Göran Skyttes "mission" kommer förhoppningsvis innebära att "kyrkorna" får upp ögonen för att kultur är långt mycket mer än en konstutställning i församlingshemmet........Kultur är mycket, mycket mer än så. Kultur med begreppet kultivera (fr. culliver, af lat. co’lere, odla) är att bearbeta, bruka, uppodla; idka, vinnlägga sig om; upparbeta, förädla, göra bildad. Allt detta behöver man inte alltid........."göra till vänster" !?

En brännhet fråga !

Bilder: Prostbilden är hämtad från kyrkans egen site och således absolut ingen "karikatyr" av någon, tvärtom en positiv "bild" på en kyrkans man som "står upp" - för ädla ting på webben.......Brandbilen är en brandbil av plast och inget annat !

I brist på eget material får jag idag låna några rader som jag saxat från den intressanta och läsvärda bloggen (benämnd "Stillsam") som Lars B Stenström håller liv i. Dagens (7/1) text berör något av vad jag tidigare själv snuddat vid när det gäller summeringen av året som gått. Lars B är prost i Örebro och en kyrkans man som skriver - visst kan man säga f-ö-r-k-u-n-n-a-r - om vardagliga händelser men med eget större perspektiv än den egna privata sfären. Här blir det aldrig något "privat" utan dessa texter blir relevanta för en större krets................och det är väl det som är meningen med förkunnelse.

07 januari 2008

Stenkastning mot brandmän och polis
Under femtiotalet åkte vi bil. Varje gång var det något storslaget och fantastiskt. Tre barn med tillhörande föräldrar fick plats i den svarta Ford Anglian. Utflykterna begränsades ibland av att grusvägarna kunde vara dåligt underhållna.
Åkte man mot Klintehamn fanns det en farlig passage. Strax efter dansbanan i Västergarn stod ibland en krokig gumma vid vägkanten. Då tryckte far på gaspedalen. Tanten kastade nämligen sten på bilar. Högljudda vidunder som for nära hennes hus var kanske mer än hon kunde tåla. Eller också såg hon något annat hotfullt när bilarna kom farande. Stenarna flög och Forden frustade. Men det fanns viss förståelse för en ensam förvirrad gammal tant.Dessa minnen dyker upp när jag i dagens Svenska dagblad i en liten notis läser att det blir allt vanligare att brandmän och poliser utsätts för stenkastning när de rycker ut. Genast hittar jag en liten artikel i Smålandsposten om händelsen. Kastas det verkligen sten på utryckningsfordon? Kastas det sten på dem som ska upprätthålla ordningen och släcka bränder?
Vid utryckning till stadsdelen Charlottesborg utsattes räddningstjänsten för stenkastning under nyårshelgen. Nu vill de inte rycka ut till området utan poliseskort. Med andra ord fler att kasta sten på…
Smålandsposten skriver: Håkan Axelsson är avdelningschef vid Räddningsverket. Han menar att den kommunala räddningstjänsten saknar kunskap om andra kulturer.– Den behöver förbättras och det skulle kunna ske genom att exempelvis anställa personal från andra kulturer, säger han.
På sikt kanske sådant kan underlätta - men ett utryckningsfordon på väg på uppdrag ska inte behöva stanna och förklara sin etniska sammansättning. Och hur är det ens möjligt att rätt folkgrupp tjänstgör vid utryckningstillfället? Det kan ju vara någon som har sitt ursprung i en angränsande nation eller kultur med vilken uråldriga motsättningar upprätthålls.
Oförargligt kan någon tycka, men då har de fel. Här handlar det inte om en ensam och desorienterad gammal gumma. Det är något som blivit en samhällsfara, något som händer på flera platser och med flera upproriska kastare. Det är upprörande och förkastligt (om ordet tillåts). Någon intifada i Kristianstad har man ju inte hört talas om, och den behövs inte heller. Var finns föräldrarna? Det är väl barn och ungdomar som kastar? Eller är det vuxna som uttrycker sin frustration över brist på delaktighet och ett övermått av utanförskap? Det vore värt artiklar och forskning.
Räddningsverket satsar nu 2,7 miljoner kronor i ett forskningsprojekt som ska öka kunskapen om de mekanismer som ligger bakom attackerna. Det treåriga projektet genomförs tillsammans med forskare från Malmö högskola och inleddes vid årsskiftet, skriver Smålandsposten.
Men förståelse tar tid. Någon bör väl omedelbart kunna förklara vad som ska gälla? Några samhällsfunktioner finns väl i området som kan se till att saken inte upprepas. I väntan på en förklaring bör bara de som är utan synd kasta sten – och då vet alla att inget mer kan hivas på någon annan!
http://stillsam.blogspot.com/

Att göra bokslut - sött, salt, surt eller beskt

Ja, va ska ´en säga - sött, salt, surt eller beskt.
Att göra bokslut för en småföretagare är att summera och redovisa vinst, förlust och eventuella tillgångar och detta har sina givna regler. Skall man som enskild person göra bokslut inför årets sista dagar, kan inget vara lämpligare än att anlita någon utomstående som får vara med och bedöma hur det ligger till med tillgångarna - den egna vinsten och förlusten. En gosse som jag brukar anlita när det gäller den årliga räkenskapen, är P. (vi kallar honom detta för han önskar vara anonym) Denne P. är en herre som utan skönmålning eller smicker är rakt på sak men inte heller någon typ som är svepande med sina synpunkter och kritiska blickar. Det är alltid en tuff match att mötas och gå igenom året som varit inför detta bokslut (men ack så skönt efteråt). Förra året pratade han om salt och att behålla sältan för om den mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Då duger det inte till annat än att kastas bort. Ja, va ska ´en säga - beska besked redan då. Iår har P. tagit upp detta med att vara sur och dess femgradiga skala - nu gäller det att helt enkelt bli av med någonting, att komma ned till noll - tvärtemot fjolårets räkenskaper då det gällde att behålla..... Lite märkligt, men det ena året är inte det andra likt!?.

Alla borde vet att inför en revisor går det inte att dölja det minsta - varken vinst eller förlust. Allt skall upp och fram så det blev bara att börja berätta...... Årets första riktiga surhet inträffade redan på nyårsnatten (070101 klockan 01.25) Jo, jag var tillfälligt husse åt en King Charles Spaniel med tilltalet Prince. Efter en sen rundtur innan läggdax var vi (jag och hund) på väg hem och hade nästan kommit fram till den egen grinden där några 13-14 åringar stod och hängde med fickorna fulla med nyårssmällare. De hade tydligen spanat in vår ankomst och en av grabbarna ville "testa" en bomb (inköpt av en sovande förälder ??) och dess effekt på två "nattvandrare" genom att kasta denna bomb framför tass och fot. Någon kanske tycker att jag och hund borde skylla oss själva som var ute denna sena farliga stund och dessutom var grabbarna bara fjorton år och kunde knappast vara insatta i och veta något om Räddningsverkets direktiv om pyrotekniska artiklar och om hur bomber kan skada - tassar, fötter, öron, näsa och hals. Jag tog några steg fram till "syndaren" och sa något i stil med att det där var väl inte så lämpligt.....sedan gick vi in och försökte lådsas som om ingenting hade hänt......då surhetsgraden gått ned - betydligt.

Annars har 2007 varit lugnt - ett nådens år - tills i början på december, då någon bloggkommentator med en signatur som börjar på K. gjorde mig sur och tvär (i likhet med fjortonåringarna...) med några rader på min egen block och penna - type "...varför är du då med i "Centret"? Det rimmar lite illa..." och vid ett senare inlägg "Tycker inte du att detta ”rimmar illa”? Dessa eviga diskussioner - klart att surhetsgraden blev hög ? Men jag tog upp även detta med P. och han sa någonting oerhört bra om att det där är väl ingenting att hänga upp sig på - att bli sur över några fjuttiga rader som det dessutom kanske inte finns så mycket sanning i.... Vi samtalade ganska länge om böckerna och kom fram till att det kanske är så att John Stott och Ulf Ekman är två sidor av samma mynt. (....den ene kanske har ett större ljus över ex. "hälsa" och liberationbegreppet, den andre kanske har ett större ljus och erfarenhet av "helande" och "innehållet" med var då, när då, hur då och vem då - men myntet och värdet är fortfarande det samma....) Detta tyckte jag var ett vist och sunt påstående.....han gjorde inte bara en diagnos, jag fick faktiskt också receptet på hur allt - övervinns.
P. avslutade med att tala om att en del saker som ser ut att vara en vinst är rena förlusten och annat som ser ut som rena rama förlusten är en vinning..... Att även jag borde se livets händelser på ett sådant sett. Jag är oerhört tacksam till P. och hans inverkan på mitt bokslut för året 2007. Att (....för gott) lämna och vädra ut surhet, ilska, trivialiteter, köttslighet och annat småaktigt, är ett ett måste för att gå vidare - allt enligt P. - men ack så bra ! (......kanske man kan kalla det för en skuldsaneringen - att på nytt och på nytt och på nytt göra upp med det sura och beska)

PS. Att ta sats mot hinder i livet behöver inte innebära att hindret alltid är en svårforserad tegelvägg, det kan lika bra vara en tunn ynklig tapetserad pappvägg (....men det kan man aldrig veta)
Ja, va ska ´en säga ? Jo, min nyårshälsning är - ta´ sats mot "väggen" och ta dig ut ur din (eventuella) lilla begränsade "värld". Det är det värt även om tegelbitarna far åt alla håll och till och med åstadkommer ett och annat skrubbsår och även faller ned på foten............ Att det - verkligen - har hänt dig eller mig någonting blir då uppenbart - som du eller jag sedan får berätta om för vänner och bekanta och att detta (synlig) bara blir en bekräftelse på ditt eller mitt lyckosamma "bokslut".......och "genombrott" ut ur skuldfällan - bort från gamla fordringsägare !! Till ett skuldfritt och långt, härligt, salt och ljust år - 2008 !!

I Think I Can, I Know I Can.

God Jul - tala ut de goda nyheterna !

En liten tanke så här i slutet av december, vem är det egentligen

som har royaltyn på julen. Att denna historiska händelse fortfarande berör stora delar av folket är ganska fantastiskt - alla pratar i dessa tider om "jul" eller "julen". Men frågan är då om "julen" av idag har kvar sitt ursprung och överensstämmer med dess upphovsmans tankar och intentioner.

Kanske ett patent skulle omöjliggöra olika varianter av julen, kopior, plagiat och annat krimkrams. Att gossen i krubban var den väntade Messias - Guds son borde vara allom känt och får aldrig banaliseras, slås mynt av eller bli blått och bart till ett "lilljesus" firande.

Nä-äää !

Att spela musik kan var ett sätt att fylla helgdagarna med innehåll - här vill jag varmt rekommendera en f-ö-r-t-r-ä-f-f-l-i-g "julskiva" (som faktiskt är en kassett) Graham Kendricks "Make Way för Christmas - The Gift" Att gossebarnet växte upp och slutligen utgav sig själv för oss är helt klart den bästa gåvan - presenten - som en modern decembermänniska kan erhålla. Om detta måste vi tala - om detta må vi förkunna (även) i juletid !

Hosianna !

Han som kom väntar även vi ....på! (....en paradox !?)

---------------------------------------------------------------------------------------

Tell out, tell out the news

Now dawns the sun of righteousness

And the darkness will never his brightness dim

True light that lights the hearts of men

Only Son of the Father Jesus Christ

Tell out, tell out the news

On every street proclaim

A child is born, a Son is given

And Jesus is his name

Tell out, tell out the news

Our Saviour Christ has come

In every tribe and nation

Let songs of praise be sung

Let songs of praise be sung!

Laughter and joy he will increase

All our burdens be lifted

Oppression cease

The blood-stained battle-dress be burned

And the art of our warfare

Never more be learned

So let us go, his witnesses

Spreading news of his kingdom

Of righteousness

Till the whole world has heard the song

Till the harvest is gathered

Then the end shall come

--------------------------------------------------------------

Graham Kendrick Copyright © 1988 Make Way Music

Inte alltid - lätt och lagom !!

Läser ett litet reportage i dagstidningen från några personer som emellanåt träffas för att prata böcker, där skribentens fråga blir ".....har ni alla någon kristen anknytning ?" Någon i gruppen svarar "Vi är väl lite halvfromma". Någon vidare "Men vi har ingen sekteristisk hållning, vi är nog ganska fria i tanken". Jag förstår naturligtvis "gruppens" inställning, att det är en trevlig stund med en samvaro inte först och främst över ett bibelstudium eller ett så kallat bönepass utan här träffas man helt enkelt för att gillar man att läsa litteratur...och samtala kring böcker.
Det är väl helt o´key och säkert riktigt trevligt, det är inte detta som är "felet" - utan min tanke blir - varför är vi så rädda att själva änvända ordet och även bli "betraktade" som helfromma. Att regelbundet gå i kyrkan, sjönga (lov)sånger i tid och otid med sträckta händer, läsa böcker om troshjältar och även läsa vilken skönlitteratur som helst behöver inte vara en "motsättning" - som tonar ned helfromheten?
Hjälp, men vi är ju - fria - att göra vad som helst även om allt inte är nyttigt ..... bra böcker är god läsning och behöver väl inte få någon att känna sig lite skamsen över ett sådant intresse - och se sig själv som halvfrom? (Det finns ju Sport for Life och många. många andra grupper...där man uppmanas att vara och även behålla glödet, passionen, ivern och vara....- sätt in ditt eget ord som passar Dig, här !)
Förutom tidningsläsandet har det blivit mycket läsning av Apostlägarningarna (i slow motion) senast veckan. Tala om litteratur.....reseskildringar på havet, en inblick i hur det romerska och även det judiska rättväsendet fungerade och annat oerhört allmänmänskligt intressant.
Jag har aldrig riktigt gillat när människor använder sektbegreppet i olika sammanhang för att rättfärdiga sin egen hållning och försöka beskriva att man inte är en sån där, ja, en "sekterist" ....vad det nu är och vad man tänker sig med det uttrycket.
Apostlagärningarnas författare Lukas är rak på sak vid två tillfällen i texten och skriver......om sekt.

Vi har funnit att den här mannen är en smitthärd som sprider oro bland judarna på alla håll i världen och att han är ledare för nasareernas sekt.(Apg 24:5)
Här har vi översteprästen Ananias tillsammans med (till och med) en jurist som inför landshövdingen Felix ........talar om nasareernas sekt. Att Paulus och "bibliska personerna" kring honom fick detta epitet, borde gör att en modern "nutidskristen" inte kan ha speciellt svårt att ta till sig sektstämpel - om den ges. (Här blandar många ihop sekt med kultbegreppet - detta är någonting helt annat, det "sanna" begreppet bör användas)

Men jag erkänner att jag följer Vägen, som de kallar för en sekt, och att jag på det sättet tjänar våra fäders Gud, samt idigt som jag tror på allt som lagen säger och allt som står skrivet hos profeterna. (Apg 24:14)
Här är det återigen som sektbegreppet finns. För att beskriva sitt lärjungaskap och efterföljelse talade man själva om "Vägen" eller Den Vägen - det var faktiskt innan några i Antiochia började kalla lärjungarna för kristna och där de för första gången fick heta detta. Apg 11:29 (..............Kristusar !?)

Säga vad man vill men det romerska rättsväsendet men det tycks på något sätt vara ganska så schysst - landshövdingen, inte ens kung Agrippa hade några invändningar mot sektens ledare Paulus ......entligt dessa herrar var det var en ren judisk tvistefråga och sådant befattade man sig inte dessa herrar med. Denna fråga borde man lösa "internt" (...om det går?) - ganska klokt
tankar även från några romare.

Nej, att vandra utefter "Vägen" - var sig då eller i nutid - är inte lätt och lagom !