.....Ja, det är väl att gå på vattnet !?

(Walk on Water - James B. Janknegt)

Tisdag 27 november 09.00 infann jag mig på Lindesbergs lasarett då det var en avtalad tid för operation. Med långstrumpor, riktigt stora pösiga kalsonger och en riktigt, riktigt stor vit rock tog jag plats i min säng. Tider och stunder på sjukhus vet jag av tidigare erfarenhet att det är ingen idé att orda om - det kan ta tid innan stunden är inne....
Innan avresa hemifrån hade jag bestämt mig för att överlåta mig till sjukvårdspersonalen, att i deras "famn" skulle alltid bli bra...Jag litade helt och hållet på att deras kunskaper om mina skavanker och hur man fixar till dessa - helt och hållet överträffar mina egna. Dessutom hade jag på känn att det inte var första gången, de i "linde" hade gjort just en sådan här operation. Allt detta gjorde att det blev lätt att gå ned i stand by läge och vänta på min tur.... 10, 11, 12, 13 klockan 14.00 var det så dax att rulla in.
Jag har faktiskt jobbat på operation i min ungdom och har därför bra koll på rutinerna. Men jag sa inte ett ord om mina opertionskunskaper, inte ens när det blev narkos.
16.15 kom jag åter tillbaka till min säng, med en liten kaffeskvätt och ostmacka vid 18 tiden började jag kvickna till. Personalen på operation var faktiska - oerhört trevliga och sympatiska
Man uppskattar verkligen att det finns folk som tar sitt kall på allvar och väljer "sjukvården" - då det kan vara frestande att välja andra yrken där man kan tjäna snabba pengar och få stora rubriker i massmedia. Klockan 20.10 lämnade jag Lindesberg i en Norataxi (.....lite märkligt!).
Tack alla gulliga ÖLL:are
Walk on water !?......Jo, att lita på någon annan, att överlåta sig till .... denne andre som vill få mig att förstå att jag kan komma ut ur min egen begränsning. Att inte alltid ha koll på allting för att känna sig trygg, ideén om JAG, MIG och MITT.
Att den andre vet vad som gäller......Ja, helt enkelt - i vissa lägen vet (betydligt) "bättre"........
.......Ja, det är väl att gå på vattnet !?