Bruce Cockburn live solo - släpps idag!

Bruce Cockburn - Slice O Life

Min musikaliska favorit - alla kategorier - Bruce Cockburn, släpper idag, 31 mars en live dubbel skiva. Mina första vinylskivor från tidigt 70-talet snurrar emellanåt på skivtallriken. Vad som är det magiska - obs! inte i betydelsen mystisk utan mästerlig - i Cockburns musikaliska hantverk är inte lätt att printa ned i ord. Dessa lite udda klanger och korta lyriska strofer långt ifrån mainstreamsradions LUX, DUX, MIX, TRIX och RIX brus är nog hemligheten. Önskar någon botanisera i Cockburns underbara värld rekommendras The Cockburn projekt - låter nästan som en statlig inrättning, men är betydligt vitalare och trevligare än så - ett "måste" om man vill veta allt om och kring Mr Cockburns förehavanden sedan sent 60-tal
Dessutom kan du lyssna på alla låtar från skivan om du scroller ned på projekt sidan och klickar på True North Records - Slice O Life. (.....vid andra bilden på nya skivomslaget)

Att lyssna - lagligt - på en HEL skiva är nästintill unikt - tack Bruce och True North, men visst är det en känsla att krama och hålla i en alldeles egen CD skiva, till Najs Prajs eller amazon.com snarast !!

--------------------------------------------------------------------

Med önskan om en lång härlig musikalisk Cockburn stund.

Ett försök att reda ut begreppet - "Humanistdag"

Idag - lördag - arrangerar Humanisterna lokalt i denna stad en så kallad humanistdag eller som man uttrycker det "Humanistdagen Örebro". Christer Sturmark är naturligtvis på plats, ett samtal om tröst med eller utan religion kommer att ske, pengar till ett kvinnohus i Marocko skall insamlas och "Årets Örebro Humanist 2009 skall utses mellan klockan 10.30 - 14.30. Således några korta men intensiva timmar för alla humanister och andra intresserade i staden.
Så långt är väl allt OK, men vad som kanske inte riktigt är klart och tydligt är att denna "Humanistdag" inte är någon humanistdag som man vanligtvis lägger i begreppet. En humanistdag eller dagar arrangeras vanligtvis årligen vid våra lärosäten - stora och små universitet. Exempelvis hade Växjö universitet en humanistdag söndagen 8 februari i år. Seminarier typ.... Medeltida ballader – då och nu, Mysterier, fiffiga barn och klumpiga vuxna – Samhällsbilden i Martin Widmarks populära LasseMaja-deckare och Vänskap och den omöjliga kärleken i Theodor Kallifatides romaner.
Humaniora , det vill säga en beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som filosofi, historia, estetik och språk. Till humanvetenskaperna räknas även bl.a. sociologi och pedagogik
Problematiken med Humanistdagen Örebro är att det är den gamla sammanslutningen human-etikerna som försöker göra "humanism" liktydlig med sin egen "tro" - ateism. Det blir då inte problemfritt för en "kyrktroende" att säga sig vara en humanist då en (förhållandevis) liten grupp (ateister) använder sig av och uppträder i "namnet" - Humanisterna. Vad som är humanism, humaniora och humanitet bör hållas levande speciellt en dag som denna då det annars blir begreppsförvirring. Kyrkor och samfund borde uppmuntra till flitiga studier i humaniora. Även borde det finns en stor och äkta portion av humanitet - att ge (rikligt) till de fattiga och behövande. Men det blir knappast korrekt och sanningsenligt att säga "humanist", framöver!?
Läser i dagens Nerikes Allehanda att Humanisternas bas i staden Fredrik Idevall har hög svansföring när han säger att "alla människor i någon mening är ateister för det finns alltid någon gud man inte tror på" (hoppsan !) ...... Jag får väl kvittera med att säga att egentligen är det så att alla människor faktisk redan är frälsta men det är på - tyvärr - alldeles för få som förstått detta och gjort sitt bifall till denna frälsning............ sagt sitt ja och amen.
Idevall är en bibelläsare och "tror" dessutom på att Humanistrernas explosionsartade arbete och popularitet inte bara beror på dess (obs!) karismatiske ordförande Sturmark utan att människor även börjar tänka självständigt och att prästernas grepp över människorna har minskat.
Om ingen tidigare har skilt på Humanistdagar och "Humanistdagar" är det hög tid att göra det -
för humaniora, humanism och humanitet i klassisk mening är och har aldrig varit en Gudsförnekande intresseförening utan en nations fundament att bygga dess samhäll på.
Lite egendomligt är det att ateist humanister har tron, religionen, Gud eller vad det nu är som en referenspunkt för att beskriva sin egen position i livet. Ungefär som en seglare som använder sig av en fyr som han egentligen inte tror existerar - i verkligheten - men ändå använder för att berätta för omgivningen var han befinner sig.

(Usch, va långt det blev.....men det är inte lätt att reda ut allt detta på tre rader !!?)

Kan det vara Kapelludden, Måseskär och Almagrundet?

Rune, Rolf och Ralf - tre bland miljoner !

Jag vet inte hur många miljoner bloggar det finns på nätet men det lär vara åskilliga. Begränsar man sig till den svenska marknaden så blir det säkert en hel del ändå. En lustig blogg bland många andra lustiga bloggar är Rune, Rolf och Ralfs. Att dessa grabbar har en blogg tillsammans kan väl inte vara så enkelt, att dela åsikt med två andra i samma forum måste vara konfliktfyllt? Här är det inte så många kontroversiella åsikter som kommer till tals - utan åsikter av "lightkaraktär" - om uttrycket tillåter. Lite om väder och vind, lite om vilket fotbollslag som vinner spanska La liga och lite om Viktoria och Daniel. Det är kanske därför dessa killar kan samsas, för det är ju förhållandevis triviala frågor det gäller.

Jag tycker det är schysst av grabbarna att inte ge sig på svårare "ämnen" än dessa för då blir det bara en massa kommentarer - på bloggen.

Grabbar stå på er i era softade "lightåsikter" - speciellt i en tid då många tycker väldigt mycket om allt och alla.

Stockholm t/r 100:-

Ledig fredag. Att resa till Stockholm för en hundring är ett billigt nöje. Efter att kontrollerat min pappa Gunnars hälsa - telefonledes -tog vi beslutet att "göra Stockholm" även detta år. Vårt första stopp blev på anrika gamla kaféet Vete-Katten på Kungsgatan (från 1920-talet) detta kännetecknas av olika små vardagsrum. Att promenera längs Drottninggatan till Gamla Stan är väl i och för sig inte så märkvärdigt - men betänk då att den ena gubben är 85 och den andra några år yngre (Här såg vi den tidigare first ladyn Anitra Steen gåendes). I väntan på vaktavlösningen på Slottbacken klockan 12.15 använde vi Storkyrkan som värmestuga. Denna Domkyrka känns lite trist, knappast livfull, mer som ett kyrkligt museum. Väl ut i den kalla nordanvinden såg vi några svenskar med vita "ryssmössor" och ak4:or byta plats med några med hjälmar typ engelska bobbies (och ak4:or). Allt var över på tjugominuter. Funderar så här några dagar efteråt vilka som dessa gossar egentligen vaktar (såg inte någon vakttjej i denna styrka), då HMK Carl XVI Gustaf bor på Drottningholm. Kanske det bara är en turistattraktion utan annat syfte än att vara just en "turistattraktion". Sedan stegade vi tillbaka mot city utefter Drottningatan mot norr och Kulturhusets läsesalong, denna jättebunker i glas och betong från tidigt 70-tal fungera bra som värmestuga. Skall man vara vid bussen till 18.00 gäller det att kolla tider och stunder för att disponera tiden väl. Vid tvåtiden stod vi vid Norrmalmstorg och väntade på buss 69 mot Kaknästornet. Att fixa biljett i automater man aldrig tidigare sett är inte alltid så lätt, att dra bankkortet och trycka på diverse knappar för att få färdbiljett är komplicert - tre sekunder innan bussen kom hade vi lyckats trycka fram två biljetter. (...att resa endast några hållplatser i Stockholm med SL kostar nästan lika mycket som att resa hem till Närke med Lindbergs - märkligt !!) Kaknästornet började byggas 1963. Då var det enbart tänkt att fungera som radio- och TV-torn. Idag kan man käka mat - vilket vi gjorde - med en milsvidd utsikt över (stock)holmarna runt omkring. Åter i city blev det en titt-in- i Östermalmshallen, en saluhall från 1888 med många fina - dyra - ostar. Vi hade redan ätit annars fanns det en fisksoppa för 286:- att köpa hos Lisa Elmqvist. Promenaden gick sedan genom Sturegallerian och ut på Stureplan via Biblioteksgatan (här såg vi radiorolige Jonas Hallberg), Hamngatan och NK (från 1915). Vi klev in i St.a Klara kyrka, vilken kontrast till domkyrkan, här är det - alltid - liv och rörelse i detta Herrens hus. Inte bara för att prästen Carl-Erik Sahlberg, men kanske ändå mycket tack vare denne gode herde. Vidare till Centralstation och sedan till busstemplet Cityterminalen. När vi skulle kliva på Lindbergs dubbeldeckar för hemfärden visade det sig att det bara fanns två platser kvar överst längst fram. Detta var en lycklig plats för då fick vi panoramabild över Stockholm och dess södra förorter på vägen hem. Jag somnade vid något tillfälle men min gamle far sov inte en Blund (enligt egen utsago) trots en heldag i huvuvdstaden. Väl hemma i Örebro vid 20.30 fick jag färdtjänst hem. Pappa Gunnar valde att - gå - hem.

Starkt jobbat pappa!