Ledig fredag. Att resa till Stockholm för en hundring är ett billigt nöje. Efter att kontrollerat min pappa Gunnars hälsa - telefonledes -tog vi beslutet att "göra Stockholm" även detta år. Vårt första stopp blev på anrika gamla kaféet Vete-Katten på Kungsgatan (från 1920-talet) detta kännetecknas av olika små vardagsrum. Att promenera längs Drottninggatan till Gamla Stan är väl i och för sig inte så märkvärdigt - men betänk då att den ena gubben är 85 och den andra några år yngre (Här såg vi den tidigare first ladyn Anitra Steen gåendes). I väntan på vaktavlösningen på Slottbacken klockan 12.15 använde vi Storkyrkan som värmestuga. Denna Domkyrka känns lite trist, knappast livfull, mer som ett kyrkligt museum. Väl ut i den kalla nordanvinden såg vi några svenskar med vita "ryssmössor" och ak4:or byta plats med några med hjälmar typ engelska bobbies (och ak4:or). Allt var över på tjugominuter. Funderar så här några dagar efteråt vilka som dessa gossar egentligen vaktar (såg inte någon vakttjej i denna styrka), då HMK Carl XVI Gustaf bor på Drottningholm. Kanske det bara är en turistattraktion utan annat syfte än att vara just en "turistattraktion". Sedan stegade vi tillbaka mot city utefter Drottningatan mot norr och Kulturhusets läsesalong, denna jättebunker i glas och betong från tidigt 70-tal fungera bra som värmestuga. Skall man vara vid bussen till 18.00 gäller det att kolla tider och stunder för att disponera tiden väl. Vid tvåtiden stod vi vid Norrmalmstorg och väntade på buss 69 mot Kaknästornet. Att fixa biljett i automater man aldrig tidigare sett är inte alltid så lätt, att dra bankkortet och trycka på diverse knappar för att få färdbiljett är komplicert - tre sekunder innan bussen kom hade vi lyckats trycka fram två biljetter. (...att resa endast några hållplatser i Stockholm med SL kostar nästan lika mycket som att resa hem till Närke med Lindbergs - märkligt !!) Kaknästornet började byggas 1963. Då var det enbart tänkt att fungera som radio- och TV-torn. Idag kan man käka mat - vilket vi gjorde - med en milsvidd utsikt över (stock)holmarna runt omkring. Åter i city blev det en titt-in- i Östermalmshallen, en saluhall från 1888 med många fina - dyra - ostar. Vi hade redan ätit annars fanns det en fisksoppa för 286:- att köpa hos Lisa Elmqvist. Promenaden gick sedan genom Sturegallerian och ut på Stureplan via Biblioteksgatan (här såg vi radiorolige Jonas Hallberg), Hamngatan och NK (från 1915). Vi klev in i St.a Klara kyrka, vilken kontrast till domkyrkan, här är det - alltid - liv och rörelse i detta Herrens hus. Inte bara för att prästen Carl-Erik Sahlberg, men kanske ändå mycket tack vare denne gode herde. Vidare till Centralstation och sedan till busstemplet Cityterminalen. När vi skulle kliva på Lindbergs dubbeldeckar för hemfärden visade det sig att det bara fanns två platser kvar överst längst fram. Detta var en lycklig plats för då fick vi panoramabild över Stockholm och dess södra förorter på vägen hem. Jag somnade vid något tillfälle men min gamle far sov inte en Blund (enligt egen utsago) trots en heldag i huvuvdstaden. Väl hemma i Örebro vid 20.30 fick jag färdtjänst hem. Pappa Gunnar valde att - gå - hem.
Starkt jobbat pappa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar