Hade förmånen att vara med på en resa till Montenegro, vecka 8, Europas nyaste statsbildning, då man 2006 tudelade sig med Serbien. Har varit intresserad av forna "östblocket" under många år av flera orsaker, historiska, politiska och kulturella aspekter. Då var det inte speciellt svårt att säga ja när ett mindre resesällskap i höstas aviserade en resa dit. Jugoslaviens så kallade sönderfall var under 90-talet en smärtsam händelse att få betrakta, att det fick pågå under så många år och på ett så blodigt sätt är ofattbart, då som nu. Att det finns en oförsonlighet under ytan mellan olika Balkanländer kan man nog konstatera, inte ens Bryssel tycks ha´ någon bra lösning. Monenegro kan man nästan omfamna både geografiskt och befolkningsmässigt. Dessa svarta berg (montenegro) har bara en befolkning på ca 600.000 invånare och avståndet mellan norr och söder inte speciellt stort. Turismen har av förklariga skäl liggat nere under många år, men börjar så smått vakna upp efter adriatkusten. Blev lite förvånad över att apelsinträd och kiwiträd fanns här, likaså detta alplandskap med serpentinvägar. Bananer är en importvara men priset var kring tian för ett kilo, varför bananerna på ICA kostar det dubbla, tjugokronor för väl konsumentverket reda ut vid något tillfälle. Läser att "Crna Gora, Montenegro och Karadag är benämningar som sedan fjortonhundratalet brukats för detta land på Balkan, förmodligen pga dess svåråtkomlighet och olydnad. På dess mark finns rikliga spår bevarade från det förflutna av illyriskt, grekiskt, romerskt, bysantinskt, venetianskt och muslimskt ursprung", således ett mångkulturellt land långt innan Rosengård och Hammarkullen fick sin mångkulturalism. Alla "folkliga ledare" har under åren haft en förkärlek till att skaffa sig en egen grad, Lenin med sitt Leningrad hans efterträdare med sin grad (ja, ni vet !?) och även Jugoslaviens Tito med sitt Titograd. Inga av dessa städer har kvar dessa lustiga namn utan återgått till historiska benämningar, Titograd har åter blivit Podgorica. Alla fotbollintresserade kanske minns att under fotbolls VM 2006 spelade Serbien under namnet Serbien/Montenegro, att en separation var på gång kan man nog utläsa av namnet. Annan fotbollskuriosa är att montenegrinen Predrag Mijatović var sport direktör för kanonlaget Real Madrid under några år, tom hösten 2009, han anses vara en av Jugoslaviens bästa spelare på 1990-talet. Förutom fotboll har basketboll, handboll och volleyboll varit stora sporter på Balkan, med mycket fin teknik och bollkänsla. Naturen är storslagen och rödhaken och andra små pippifåglar kvittrade i vårsolen, en meriterad fågelskådare i resesällskapet kunde berätta att han hörde en hel del för svenska öron tidiga fågelläten. Skall man vara kulturell och söka upp någon kostnär, bör det vara en numera äldre herre vid namn Vojo Stanic (f 1924), målare och skulptör med sitt färgglada naivistiska, bondmåleri. Hade jag vetat att det finns en permanenta utställningen med Stanics verk i konstmuseumet i Cetinje (som vi åkte förbi) hade jag naturligtvis bett chauffören göra ett stopp. Men någonting måste man väl ändå få ha kvar att se, vid en annan eventuell resa till denna lilla republik som var ett kungadöme för många, många år sedan. Jag älskar kartor av alla slag geografiska, kulturella, etniska, befolkningsmässiga, allt som går att beskriva visuellt i olika skalor mellan 1:2.000.000 till nästan naturlig storlek.
Vojo Stanic, A Beach, 1987, oil (60x80 cm)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar