Francis A Schaeffer 1912-1984
Att varva semestertiden - på hemmaplan - med diverse praktiskt arbete både inne och ute och emellanåt bläddra i någon bok, i mitt fall historikern Barry Hankins Schaeffer biografi, är härligt. Både muskel och tanke får sig en daglig genomkörare, då kan inte ens en (gratis)resa till exv. Maldiverna få mig att lämna tomten.
Mitt s.k. Schaefferintresse, är inget nytt, bara att det hållit i sig sedan 70-talet, gått lite i vågor, kring 1995, något år, kanske 2003 då jag "samlade" och scannade av det nordiska intresset och fick tag på tre uppsatser - på norska. Nu är det således dax ännu en gång. Hankins talar om tre perioder av Schaeffers liv och leverne. Fundamentalism klingar illa i svenska öron och får ofta betraktaren (den svenska) att titta bort och känna sig obekväm, men den fundamentalism som Schaeffer ägnade sig åt måste värderas och hanteras för vad den var, ett försök att hålla en obilblisk modernism på avstånd. Förenklat skulle man kunna säga att när Schaeffer kom över till Europa på sent fyrtiotal så förändrade faktiskt Europa Schaeffer, Han hade levt och verkat mest bland amerikansk "fundamentalismen" .."those early doubts grew, especially after he went to Europe, in 1951, even while reiterating that was correct, he began to argthat separatism was not enough"...
Schaeffers storhetstid i Sverige var nog 70-talet, (period två) jag var själv involverad i ett kristet bokcafé där vi hade "Den Gud som finns till" i hyllan - en bok som stack ut med andra frågor och funderingar än vad AW Tozer och våra andra författare hade mellan pärmarna. Hawkins talar sedan om Schaeffers tredje period och ett nästan återtåg till "fundamentalismen" när han blir en klar förespråkare för prolife och christian right activism, här försvann nog alla kvarvarande eventuella Schaefferbeundrare. Jag har tilltalas av hans - låt vara en förenklad - kulturkritik och ser fram emot att börja läsa kapitlet "Progressiv Prophet of Culture" - någon gång innan augusti månads utgång, iallafall (?)....
Triologiböckerna är nog mest kända, men en bok jag vill lyfta fram är "Death in The City", som jag har läst - på norska - för länge sedan, där det diskuteras bl.a om inte kyrkan i vår generation behöver reformation, väckelse, och konstruktiv revolution. Ibland tänker man på som om de två orden reformationen och väckelse skulle som att stå i ett motsatsförhållande med varandra ......
Dessutom ser jag att J P Moreland skrivit förordet till en nyutgåva av "Escape from Reason" (IVP) - detta kanske höjer aktualiteten, statusen och temperaturen på denna gamla Schaeffer bok i vårt land, även för den troende som valt den akademiska sfären och önskar inget hellre än att få ägna framtiden åt forskarstudier !?
Kanske det går att blåsa liv i de frågeställningar som Schaeffer och hans författarskap tar upp - i Sverige, när det snart är jubileumsåret 2012 och Nordiska L´Abri har ett nytt föreståndarpar i Mölle - det vore väl härligt ?
2 kommentarer:
Jag skulle nog säga att Den Gud som finns till är en av de två böcker som format mig mest. Men Death in the city kommer nog inte så förtvivlat långt efte den heller...
Tack Per !
Schaeffer kanske inte är den enda - men det låter härligt, att en bok kan inspirera, vet vi, men att formas är någonting annat, då berörs man på insidan, i det inre rummet. Det där med att formas av någon/några, Paulus är ganska frimodig att berätta att det är han (Paulus) som format Timoteus lära, liv, föresatser, tro, tålamod, kärlek och uthållighet.
Det är kanske därför du är framgångsrik i ditt "apologetikande" på olika håll och kanter, du drivs av ädlare motiv än - bara inspiration ........
Skicka en kommentar