Dygden som räddningspaket .....

Aristotelse, Axess och Dostojevskij - var börjar man ?

Biblioteken måste bli något annat än vad de är idag, och frågan är om de ens blir bibliotek. Det är ont om icke-kommersiella allmänna mötesplatser. Kanske bibliotekslokalerna har en roll att spela? Kanske kommer de till och med att fortsätta kallas bibliotek? för att citera en biblioteksdebatt, från 2007.

Mina biblioteksbesök kan - på årsbasis - räknas till fem, sex stycken. Varför det inte blir fler är att jag är en av två som har försörjningsplikt, men en ledig vardag, nu och då, så blir det - ett besök. Jag är ingen globetrotter, men vid "statsbesök" har jag (oftast) tre mål, stadens centralstation (allmän info), stadens badhus (hygien och välbefinnande) och så stadens bibliotek (kultur info och en kopp kaffe).
Böcker, tidskrifter och tidningar, måste "upplevas" i papperform, inget tal om annat, därför att det lite eländigt att det är riktigt långt till en och annan favorit (......då får webben duga).
Axess har i nummer 8 - 2011 en duglig artikel om den rådande ekonomiska krisen - normlösenhet som förklaring, krisen med stort K. Tema för flera artiklar är "Dygden som räddningspaket".
Jag försöker inte vara ensidig utan allsidig och vet att Axess betraktas som konservativ hos recensenter, ......"när vi talar om den intellektuella högern bör vi dock skilja mellan dess liberala och konservativa grenar. Om problemet med liberalerna är att de bara läser ekonomisk teori och Ayn Rand, är problemet med många konservativa att de läser Roger Scruton istället för Aristoteles, Burke och Martin Heidegger". Konservatismens intellektuella kunde kanske påminna sina partier om den konservativa dygden besinning. Och visst skulle idédebatten bli lödigare om de konservativa diskuterade Heidegger och Dostojevskij istället för Scruton. (Magnus Eriksson).
Det där med Dostojevskij, en liten (...eller varför inte en stor, notering) Ulf Ekman är ifärd med att läsa, Dostojevskij ....."Det har ju talats en del om en möjlig litteraturkanon d.v.s sådan man bör läsa för att fått del av det som är vårt kulturella arv. Jag har någon slags inre egen kanon med böcker som man någon gång egentligen borde ha läst.Ex. är de böcker man lärde sig om i skolan men sedan aldrig läste:) Svensk arbetarlitteratur, ex Lars Ahlins ”Tobb med manifestet” har jag läst i sommar. Dostojevskijs ”Bröderna Karamazov” håller jag äntligen, efter många år, på att ta mig helt igenom. Kvar väntar Cervantes; Den snillrike riddaren från La Mancha, Don Quijote. Det blir lite att bita i." kanske inte allom känt bland sk kulturskribenter - detta litterära och karaktärsskapande intresse.
Kanske man kan säga att det finns två typer av dygder, karaktärsdygd och intellektuella dygd, den senare skulle då vara - vetande, kunnighet, klokhet, insikt, visdom, rådighet, medvetenhet, förståelse och insikt......
Kan detta (....eller dessa) vara räddningspaketet, inte bara för att klara finanserna och räta till ekonomiska spekulativa misstag, kanske vi behöver, dessa, för att "rädda" kulturen, värdegrunden, det fundamentala i tillvaron ?

Tänk vad ett biblioteksbesök kan innebära...............!?